.
Min bäste vän flyttar imorgon, kommer sakna ihjäl mig. Hon flyttar inte till andra sidan jordklotet, men hon flyttar fyra timmar ifrån mig. Det räcker för att vara för mycket. Ett halvår kvar i skolan. Blä. Trött på att få nya uppgifter, komprendium, prov och uppsatser att skriva. Vill bara snabbspola fram till den 15 juni då jag står där med den vita hatten på mitt huvud och känner känslan av lycka ila inuti hela mig.
Längtan.
Don't feel like picking up my phone, so leave a message at the tone.
Och nu är jag kär i Bruno Mars också. Grenade, The Lazy Song och Somewhere In Brooklyn; lyssna och njut. Har insett att jag är starkare än vad jag tidigare trott. Att våga ge allt och sedan upptäcka att det inte gick som man hade hoppats stärker en faktiskt, trots att det till en början kan kännas som ett riktigt oväder eller en oändlig uppförsbacke. Alla chanser är sumpade och de broar som tidigare har funnits är nu brända. Det finns inte längre något som heter "En väg tillbaka".
